Din kamera vill se världen i grått

Din kamera försöker att förenkla världen och strävar efter att exponera bilden jämt baserat på en 18%-ig reflektion. Vilket i praktiken innebär att kamerans mätare väger infallande ljus och försöker hitta en balans som är neutral.

18%-ig reflektion ligger mitt i gråskalan och uppfattas av ögat som grått, se bild.

Detta är kunskap som vi kan använda när vi fotograferar. Här följer några tips.

1)     När vi skall ta en bild kan vi mäta mot en 18%-ig reflektion och få en korrekt exponering av infallande ljus. Därför har vissa fotografer med sig ett ”gråkort” att mäta och låsa exponering mot. Kameran mäter kortet såsom 18%-ig reflektion, vilket ju är korrekt.
Genom att mäta mot kortet får objekten i bilden rätt exponering när du tar bilden (då har du självklart flyttat kortet). Viktigt här är att låsa exponeringen såsom mätt mot kortet.

2)     Kunskapen kan också hjälpa oss förstå varför våra soliga och härliga vinterbilder blir gråa och inte så vita som vi upplevde den vackra vinterdagen. Samma sak (fast tvärtom) gäller foto av vår svarta katt i soffan. Den blev inte så djupt svart som i verkligheten utan mer grå.
I bägge fallen har kameran försökt neutralisera ljuset mot 18% reflektion (grått) och därmed har vinterbilden fått för lite ljus och kattbilden för mycket.
För att kompensera för detta har de flesta kameror en ratt eller knappar för exponeringskompensation. Skalan brukar vara från -3 vid 0 till +3, med intervall om 1/3 steg.

I ljus miljö (t ex snö i solsken) kan du behöva öka (+) exponeringskompensationen runt 2/3- 1 2/3 steg och i mörk miljö (din svarta katt) kan du behöva minska (-) kompensationen med motsvarande värde. Du får då kameran att öka exponeringen i snö (du säger åt kameran att snön ska vara vitare än gråkortet) och minska exponeringen för katten (den skall vara mörkare än gråkortet).  

Lycka till!